bokuppgift

 

"Operation skördefest" torde vara ett av de mest cyniska namn som någonsin givits en massaker. men så kom den att kallas. Namnet myntades förstås av förövarna.

Det var i månadsskiftet i oktober-november 1943, exakt ett halvår efter överflyttningen från Warszawas getto, som ett antal av de judiska arbetarna i arbetslägren runt Lublin plötsligt blev utkommenderade att gräva diken.

Samma order gick ut i Trawniki där Schultzfabriken var utlokaliserad, i Poniatowa där Többens var utlokaliserad och i Majdanek dit mŒnga av de övriga som återfanns i Warszawas getto tagits.

Arbetarna upplystes om att man behövde dikena för "splitterskydd" eller, enligt en annan uppgift, luftvärnsförsvar.

Rykten hade börjat surra i lägren.

"Nu inväntar vi de saker som komma skall", skriver Helene Chilf i slutet av oktober. "De kommande dagarna kommer att föra med sig något nytt."

Mellan klockan fem och sex på morgonen dök de upp. Det var den 3 november 1943, och de olika SS-förbanden hade snabbt förflyttats till Lublinområdet från så långväga platser som Auschwitz, Poznan och Königsberg. Det behövdes många män för att utföra dagens ohyggliga arbete.

I Majdanek var namnuppropet den morgonen ovanligt kort och de icke judiska fångarna blev därefter ombedda att gå tillbaka till sina baracker. I arbetslägret i Trawniki fanns i princip bara judiska fångar, så där krävdes ingen uppdelning.

Bilen med de stora högtalarna hade ställt upp i lägret. Musiken var öronbedövande, det lär ha varit marscher och en del valser av Johann Strauss.

Det makarbra musicerandet satte igång satte igång samtidigt som den första gruppen arbetare från Schultz leddes över arbetslägerområdet till gränsen mot utbildningslägret.

Där blev de ombedda att klä av sig nakna och lägga sina kläder på en hög med alla andra kläder. Sedan blev de tillsagda att springa.

Vid de stora dikena - för de var flera stycken - stod fyra,fem beväpnade män vid varje.

De nakna judarna beordrades gå ner i dikena och lägga sig. Sedan sköts de till döds.

Dikten

”Nu är det slut – nu vaknar jag.
Och det är lugnt och lätt att gå
När inget finns att vänta mer,
och inget finns att bära på.” 

Varför dom hör ihop

När jag såg dikten fick jag fundera en stund innan jag kom på att dikten faktiskt passade bra ihop med texten ovanför. När de stod "Nu är det slut-nu vaknar jag tänkte jag att kriget var slut,allt var över och nu var det dags att vakna och leva ett vanligt liv. Och det är lugnt och lätt att gå, var fri gör vad du alltid har velat göra lev ett normalt liv. När jag ser orden "När inget finns att vänta på, och inget finns att bära" så tänker jag nu behöver man inte vänta på om man ska få överleva eller dö. Du har klarat dig genom hela kriget nu behöver du inte längre kämpa för att inte dö, ditt mål var att leva kvar.

När jag valde denna dikten tänkte jag inte på den delen när dom dog i texten utan överlevarna.