"Operation
skördefest" torde vara ett av de mest cyniska namn som någonsin
givits en massaker. men så kom den att kallas. Namnet myntades
förstås av förövarna.
Det
var i månadsskiftet i oktober-november 1943, exakt ett halvår efter
överflyttningen från Warszawas getto, som ett antal av de judiska
arbetarna i arbetslägren runt Lublin plötsligt blev utkommenderade
att gräva diken.
Samma
order gick ut i Trawniki där Schultzfabriken var utlokaliserad, i
Poniatowa där Többens var utlokaliserad och i Majdanek dit mŒnga
av de övriga som återfanns i Warszawas getto tagits.
Arbetarna
upplystes om att man behövde dikena för "splitterskydd"
eller, enligt en annan uppgift, luftvärnsförsvar.
Rykten
hade börjat surra i lägren.
"Nu
inväntar vi de saker som komma skall", skriver Helene Chilf i
slutet av oktober. "De kommande dagarna kommer att föra med sig
något nytt."
Mellan
klockan fem och sex på morgonen dök de upp. Det var den 3 november
1943, och de olika SS-förbanden hade snabbt förflyttats till
Lublinområdet från så långväga platser som Auschwitz, Poznan och
Königsberg. Det behövdes många män för att utföra dagens
ohyggliga arbete.
I
Majdanek var namnuppropet den morgonen ovanligt kort och de icke
judiska fångarna blev därefter ombedda att gå tillbaka till sina
baracker. I arbetslägret i Trawniki fanns i princip bara judiska
fångar, så där krävdes ingen uppdelning.
Bilen
med de stora högtalarna hade ställt upp i lägret. Musiken var öronbedövande, det lär ha varit marscher och en del valser av
Johann Strauss.
Det
makarbra musicerandet satte igång satte igång samtidigt som den
första gruppen arbetare från Schultz leddes över
arbetslägerområdet till gränsen mot utbildningslägret.
Där
blev de ombedda att klä av sig nakna och lägga sina kläder på en
hög med alla andra kläder. Sedan blev de tillsagda att springa.
Vid
de stora dikena - för de var flera stycken - stod fyra,fem beväpnade
män vid varje.
De
nakna judarna beordrades gå ner i dikena och lägga sig. Sedan sköts
de till döds.
Dikten
”Nu är det slut – nu vaknar jag.
Och det är lugnt och lätt att gå
När inget finns att vänta mer,
och inget finns att bära på.”
Och det är lugnt och lätt att gå
När inget finns att vänta mer,
och inget finns att bära på.”
Varför dom hör ihop
När jag såg dikten fick jag fundera en stund innan jag kom på att dikten faktiskt passade bra ihop
med texten ovanför. När de stod "Nu är det slut-nu vaknar jag tänkte
jag att kriget var slut,allt var över och nu var det dags att vakna och
leva ett vanligt liv. Och det är lugnt och lätt att gå, var fri gör vad du alltid har velat göra lev ett normalt liv.
När jag ser orden "När inget finns att vänta på, och inget finns att
bära" så tänker jag nu behöver man inte vänta på om man ska få överleva
eller dö. Du har klarat dig genom hela kriget nu behöver du inte längre
kämpa för att inte dö, ditt mål var att leva kvar.
När jag valde denna dikten tänkte jag inte på den delen när dom dog i texten utan överlevarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar